”Köksbordspoly”

FB_IMG_1428995059035Kimchi Cuddles är en amerikansk serietecknare som ofta gestaltar olika vardagssituationer om karaktärer som lever flersamt. Det är såklart inte alltid jag känner igen mig i dessa serier då alla gör poly olika (vilket även lite är en av seriens poänger) men då och då träffar den mitt i prick och sätter ord på tankar jag inte lyckats formulera klart själv än. Ovan bild är ett exempel på just ett sådant tillfälle. 

Jag”gör”oftast poly med en relationsanarkistisk/relationshedonistisk [RA/RH] utgÃ¥ngspunkt. Det vill säga, jag rankar inte mina relationer utifrÃ¥n vilken typ av relation vi har, utan prioriterar min tid och uppmärksamhet för olika personer i mitt liv utefter vad vi uttalat har kommit överens om i dessa olika relationer. Jag har alltsÃ¥ inga primär- eller sekundärpartners eller placerar mina relationer i en hierarki bestÃ¥ende av vetorätter och regler.

Till exempel får inte min blodsfamilj (biologiska föräldrar etc.) automatisk prioritet över min valda familj bara för att vi delar mer DNA. Vill någon vara en del av mitt liv på något sett så måste den personen och jag aktivt välja varandra. Annars är risken hög att h/den så väl som jag investerar i en relation som ingen av oss egentligen är särskilt intresserad av att upprätthålla men ändå fortsätter med utifrån någon form av pliktkänsla eller på grund av andras förväntningar på vår relation. Det handlar om, som jag ser det, att ha en grundläggande respekt för andras känslor såväl som om emotionell självbevarelsedrift och självrespekt.

Som relationsanarkist/relationshedonist är det rätt vanligt att jag inte sätter titlar (som flickvän, älskare, särbo, partner, kk, myskompis, ex etc.) på eller ibland ens definierar (kärleksrelation, vänskap, familjeband o.s.v.) mina olika relationer. Jag känner helt enkelt oftast inte ett behov av att sätta etiketter på mina relationer och när jag gör det så är det oftast av praktiska, kommunikativa skäl om jag upplever ett behov av sätta kontext på anekdoter och dylikt för utomstående.

I och med detta upplever jag att många (så väl flersamma och ensamma som tvåsamma) antar att jag inte är intresserad av flera relationsaspekter som oftast tillskrivs endast olika normativa relationer. Saker som stabilitet, långsiktighet, trygghet, romantiska gester, gemensamt barnansvar/föräldraskap, samboende m.m. Detta antagande stämmer såklart inte särskilt väl överens med verkligheten men är nödvändigtvis inte osann för andra RA/RH-personer (finns det fortfarande någon som tror att världen är svartvit?).

Jag har delvis valt att ”göra” poly sÃ¥ som jag gör just för att jag värderar gemenskapen, det sociala skyddsnätet och den stabiliteten jag har med mina relationer och personerna som i sin tur är viktiga i deras liv (det serien refererar till som ”metamours” eller som ibland omnämns som partners partner). För mig är det ömsesidiga erkännandet av att vara viktiga för varandra sÃ¥ enormt mycket mer stärkande än att ”hÃ¥lla isär” mina relationer och/eller lÃ¥ta andra göra antaganden om hur nära jag stÃ¥r nÃ¥gon baserat pÃ¥ om jag exempelvis har sex med personen eller inte. Jag förväntar mig sÃ¥klart inte att alla ska vara bästa vänner med varandra men att i alla fall mina mest umgänges-regelbundna relationer känner till varandra och är bekväma nog med varandra för att exempelvis kunna äta middag ihop i samma kök.

Det finns såklart flera anledningar till detta. Ett av mina största mardrömsscenarion är att någon i min närhet ska hamna på sjukhus plötsligt och ingen av dens listade anhöriga kan eller tänker på att meddela mig, om de ens vet om att jag existerar (som mycket väl kan hända om en har helt parallella relationer). Att jag skulle få sväva i ovisshet och oro över att personen plötsligt är onåbar utan att (i värsta fall, någonsin) få veta varför. Jag vet inte om personen dött, behöver en ny njure, har tappat bort sin mobil, stuckit på en spontanresa till Svalbard eller av någon anledning inte vill ha kontakt med mig längre.

En ytterligare anledning till att jag oftast trivs bättre i odefinierade/omdefinierbara relationer är pÃ¥ grund av tryggheten. Det här kanske lÃ¥ter motsägelsefullt för mÃ¥nga men sÃ¥ som jag ser det finns det mycket mer lÃ¥ngsiktighet i sÃ¥dana relationer. För oavsett hur jag och en person omstrukturerar vÃ¥r relation sÃ¥ finns just relationen kvar, om än i ny form. (Här hade jag tänkt göra en referens till Dr Who eller Jadzia Dax frÃ¥n Star Trek – Deep Space 9, men det blev lite väl lÃ¥ngt och off topic). Umgänget kan minska eller öka i täthet, romantisk kärlek kan komma och gÃ¥, attraktion kan svalna eller intensifieras, de gemensamma intressena kan ändras – men relationen i sig bestÃ¥r och fortsätter i olika mÃ¥n vara en del av mitt liv. Detta i kontrast med exempelvis att ha en (normativt) regelrätt monogam kärleksrelation där utvecklingen är linjär och kommer med största (statistiska) sannolikhet att ta slut en dag = en lär känna varandra -> blir ihop -> är ihop -> (flyttar ihop -> förlovar/gifter sig -> skaffar biologiska barn -> ) gör slut -> avvecklar kontakten med varandra sÃ¥ mycket det gÃ¥r. För mig är det en märklig tanke att en relation skulle kunna förbli statisk med exakt samma förväntningar och förutsättningar när sÃ¥ väl vi som enskilda människor, likväl som världen runt oss, förändras och utvecklas över tid. Jag ser helt enkelt inte hur förväntningarna pÃ¥ en linjär och formfast relation kan fÃ¥ relationen att överleva oregelbundna förändringar och en olinjär utveckling.

Det finns så klart fler anledningar till vad som får mig att organisera mitt relationsliv som jag gör (definitivt fler än vad som ryms i ett enda blogginlägg). Men för att sammanfatta de tankar som sporrades av den här seriestrippen så tror jag helt enkelt att jag vill landa i följande:
Det är bara jag och mina relationer som skapar och lägger nivån för den sociala samhörighet vi själva trivs med. Om en person är viktig för mig, så är förmodligen de människor som också är viktiga för den personen, viktiga för mig då vi i någon utsträckning delar kärlek och omtanke för samma person. Detta oavsett vad andra skulle sätta för etiketter på relationerna eller vad relationerna innefattar.

SÃ¥ om du nÃ¥gon gÃ¥ng undrar om en person jag presenterar dig för eller omnämner är min vän, partner, svÃ¥ger eller kollega – frÃ¥ga istället dÃ¥ hur nära personen stÃ¥r mig och om den är en del av min vardag sÃ¥ fÃ¥r du svar pÃ¥ hur mycket personen betyder för mig snarare än hur definierad vÃ¥r relation är eller inte! <3

Denna text är även tillgänglig på: Engelska

About the Author

Queerfeminist och relationsanarkist (google it!) i förfallande ungdom, tant i sinnet. Pratar och skriver helst om normkritik, sex, (vegetarisk) mat, diverse nörderier, humor och politik samt om de mer finstilta nyanserna i vardagen. Jag bor i ett minikollektiv i nordöstra Göteborg med min polare och ibland hens partner som bor hos oss på deltid. Min familj innefattar ett antal definierade och odefinierade relationer som består av allt från min blodsläkt till valda syskon, till partners och andra viktiga relationer i min närhet. Föredrar att skriva i affekt! - Åsa heter jag och sitter för närvarande som sekriterare i Polyföreningens styrelse.

Post a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Top
Password Reset
Please enter your e-mail address. You will receive a new password via e-mail.